Endoskopi och biopsi

Flexibel endoskopi är en av världens vanligaste undersökningsmetoder och innebär att böjbara, slangliknande kamerainstrument förs in i kroppens naturliga öppningar för att undersöka orsaken till patientens besvär. Endoskopet har en kamera med belysning för att titta i det område som ska undersökas samt en arbetskanal för flexibla instrument som bland annat möjliggör provtagning av misstänkt tumörvävnad.

I samband med undersökningen tas prover (biopsier) på organen och eventuella förändringar som upptäcks. Proverna skickas därefter för analys som avgör om det är till exempel cancer. Provets (biopsins) kvalitet är avgörande för att bestämma om patienten har cancer och i så fall av vilken typ. Om provet är av sämre kvalitet eller för litet behöver undersökningen göras om eller mer komplicerade och riskfyllda metoder övervägas. Flexibel endoskopi slog igenom i klinisk vardag på 1970-talet och har sedan dess revolutionerat diagnostik och behandling av cancersjukdomar. De vanligast undersökta organen med flexibla endoskop är mag-tarmkanalen samt lunga och BiBB utvecklar flexibla engångsinstrument för dessa provtagningar.

BiBBs fokusområde är den mest avancerade formen av endoskopi och det snabbast växande segmentet, Endoskopiskt ultraljud (EUS), Vid EUS kombineras flexibel endoskopi med ultraljud, vilket möjliggör att man kan se små förändringar på djupet, bakom väggarna. Metoden kallas EBUS för lunga.

Dagens biopsiinstrument för EUS är manuella engångsprodukter i form av nålar (s k EUS-FNA/FNB, EBUS-TBNA) och ibland små tänger. Läkaren tar ut flera biopsier via endoskopet och dessa skickas sedan till patologiskt laboratorium för diagnostik. I takt med modern skräddarsydd behandling för olika tumörformer ställs ökade krav på exakt diagnos innan behandling inleds.

Trots att ultraljudsledda nålinstrument har förfinats under de senaste två decennierna tar de vanligtvis endast vävnadsfragment eller en smörja av lösryckta celler. Det är bristen på högkvalitativa sammanhängande kärnbiopsier som utgör den saknade länken i cancerdiagnostik­kedjan.

EndoDrill^® uppfyller ett viktigt kliniskt behov genom att ta kärnbiopsier som möjliggör fullständig diagnos redan vid det första undersöknings­tillfället.

Ultraljudsendoskopi – EUS och EUS-FNA/FNB
Endoskopiskt ultraljud (EUS) innebär att det flexibla endoskopet även är utrustat med ultraljud för att kunna se djupare in i organen och omkringliggande vävnad. Med vägledningen från ultraljudet kan representativa prover tas på ett säkert sätt.

Endoskopiskt ultraljud används av gastroenterologer/kirurger för cancerdiagnos och stadieindelning vid oklara, små, djupa och svårtillgängliga tumörförändringar. Prover tas med finnålar, antingen finnålspunktion (EUS-FNA, cytologiskt prov) eller biopsitagning (EUS-FNB, histologiskt prov). Metoden har utvecklats snabbt under de senaste två decennierna och används nu vid misstänkt cancer från övre mag-tarmkanalen ner till rektum, t ex i matstrupen, magsäcken, bukspottskörteln, gallgångar, gallblåsa, binjurar och rektum. Högkvalitativa prover behövs för diagnos och stadieindelning och bestämmer anpassad behandling (tumörkrympande behandling, kirurgi, cytostatika, strålning etc)

Genom sin minimalinvasiva natur har EUS blivit det mest snabbväxande endoskopiska segmentet med ett ständigt växande antal indikationer. EUS har också fått allt större användning som terapeutisk metod, t ex dränage av cystor i bukspottskörteln.

Endobronkiellt ultraljud – EBUS och EBUS-TBNA
Ultraljud i kombination med bronkoskopi används vid misstänkt lungcancer och kallas då EBUS, endobronkiellt ultraljud. EBUS används av lungläkare som ett komplement till CT och PET vid diagnostik av centrala och perifera lungförändringar, t ex vid misstanke om att lungcancern har spridit sig till mediastinala lymfkörtlar. När förändringen lokaliserats kan finnålar (EBUS-TBNA) användas via de stora luftvägarna för att ta prover. Provtagningen är ofta helt avgörande för om en botande operation kan genomföras.

EBUS-TBNA möjliggör diagnostik av lymfkörtlar djupt inne i bröstkorgen samt centrala lungtumörer. Proceduren har på kort tid slagit igenom i alla internationella guidelines och är numera förstahandsmetod för stadieindelning av spridd lungcancer. Ibland behövs ett större område kartläggas för en komplett stadieindelning och då kombineras endoskopiskt ultraljud av luftvägar (EBUS-TBNA) och matstrupe (EUS-FNA/FNB).